MENY


laskimoiden_vajaatoiminta
Nr venklaffarna inte sluter ttt cirkulerar blodet lngsammare och
trycket inne i venen kar. Blodet tenderar att klumpa sig och risken att utveckla en blodpropp vxer.

Varfr stdstrumpor?


Medicinska stdstrumpor r ett viktigt led i behandlingen av vensa sjukdomar.

P senare r har medicinska stdstrumpor och kompressionsstrumpor blivit en mycket viktig del av den medicinska vrden. Idag vet vi mycket om effekterna och det finns mnga vlunderbyggda medicinska studier som bekrftar betydelsen av stdstrumpor. Stdstrumporna r en sjlvklar del i behandlingen av vens insufficiens, akut trombos och fr att frebygga ventrombos.

Stdstrumpan kan fr mnga vara minst lika viktig som ngon annan lkemedelsbehandling eller kirurgi. Detta kan fr en del patienter vara svrt att frst.

Fr att venerna skall fungera effektivt spelar vadmusklerna en viktig roll. Nr vi gr, springer eller hoppar fungerar vadmuskeln som en pump som pumpar blodet uppt mot hjrtat. Venerna r finurligt konstruerade med klaffar (en form av bakslagsventil) som hindrar blodet att strmma ner mot ftterna.

Friska venklaffar i kombination med en vadmuskelpump gr att blodcirkulationen fungerar normalt ven om blodet mste transporteras uppt. Om funktionen i klaffarna inte fungerar benmner man tillstndet; vens insufficiens. Vens insufficiens i de ytliga venerna syns ofta som derbrck medan vens insufficiens i de djupare venerna inte behver vara synliga p ytan.

Om venklaffarna ej sluter ttt hinner inte allt blod transporteras upp mot hjrtat och det uppstr ett frhjt tryck i venerna. Venerna vidgas och cirkulationen blir lngsammare. Nr venerna vidgas kan det uppst sm skador p venvggen och det kan brja sippra ut vtska i benen med svullnad som fljd.
Ju lngsammare blodet cirkulerar desto strre risk r det att blodet klumpar sig och det uppstr en trombosbildning (propp). En trombos frorsakar ett kraftigt frhjt tryck inne i venerna och gr att venklaffarna utstts fr stor skada. Drfr r det ytterst viktigt att anvnda stdstrumpor ven efter att sjlva proppen behandlats.

Hur fungerar stdstrumpan?


tukisukkien_vaikutus
Stdstrumpan stder vvnaden och hjlper klaffarna att sluta sig effektivt. Blodcirkulationen pskyndas och risken att utveckla derbrck och blodpropp minskar.
En korrekt medicinsk stdstrumpa ger ett std fr ben och vener, pskyndar blodcirkulationen och minskar svullnad. Stdstrumpan skall ha ett tryck som r hgst vid ankeln och gradvis avta upp mot kn. Stdstrumpan pskyndar den normala cirkulationen och gr muskelpumpen i vaderna effektivare.

En vanlig misstolkning r att en stdstrumpa frsvrar cirkulationen, men en strumpa som r tillverkad p rtt stt och har korrekt storlek frbttrar cirkulationen.

Stdstrumporna kategoriseras enligt kompressionsklasser 1 - 4. Kompressionsklasserna baseras p det tryck som strumpan bildar och mts i enheten mmHg ( millimeter kvicksilver), som r en universiell mttenhet fr dessa produkter. Beroende p vilka besvr och symptom man har kan det krvas olika kompressionsklasser.

Beroende p materialsammansttningen i stdstrumporna fr strumpan lite olika egenskaper. Det finns hgelastiska, medelelastiska och lgelastiska material.
Ju lgre elastisitet som produkten har desto effektivare blir den eftersom den inte ger efter nr musklerna i vaden arbetar.
Vid klara medicinska besvr r det alltid lkaren som tar stllning till vilken typ av kompressionsstrumpa och kompressionssklass som skall anvndas. Lkaren bedmer ven vilken kompressionsklass du behver anvnda. Den vanligaste kompressionsklassen som anvnds vid svrare problem r klass 2. Fr ovana anvndare kan det nd vara bra att brja behandlingen med en klass 1 strumpa, som har ett lgre tryck och sedan verg till klass 2 efter en tillvnjningsperiod. Skulle dessa ej rcka till kan man sedan verg till kompressionsklass 3 eller t.om 4.

Kloka mnniskor anvnder stdstrumpor!


suonikohjut
derbrck bidrar ofta till svullnad, tryckknsla och vrk, speciellt om du str eller sitter lnge. Om svullnaden inte skts om brjar huden f brunaktiga frgfrndringar, eksem eller bensr.
Idag vet vi att ca 30-40% av befolkningen besvras av vens insufficiens och att hela 80% kan ha lindriga lokala krlfrndringar. Risken kar med tilltagande lder och vi vet med skerhet att rftliga faktorer och graviditeter predisponerar fr att f besvr.
Andra faktorer som kan ha betydelse r statisk belastning (st eller sitta mycket), resande, vervikt, rkning, p-piller anvndning, fr lite motion, rrelsesvrigheter och olika sjukdomar.

Stdstrumpans betydelse inom den medicinska vrden har ven bidragit till att helt friska mnniskor idag vljer att frebygga ev. framtida cirkulationsbesvr genom att anvnda stdstrumpor. Tyvrr finns det idag en uppsj av olika stdstrumpor p marknaden. Som konsument kan det vara mycket svrt att veta vilka stdstrumpor som uppfyller kvalitetskraven.

Det som r viktigast att veta r att stdstrumpan mste ha ett tryck p 15-21 mmHg (kompressionsklass 1) fr att kunna ha en pvisbar effekt. Trycket skall allts vara strst vid ankeln och gradvis avta uppt mot knet. Strumpan kan i princip kpas enligt skonummer, men medicinska stdstrumpor har ven en mttabell dr man utgr frn ett vristmtt och ett vadmtt. Sortimentet br best av mnga olika storlekar och bredder fr att uppfylla personliga variationskrav.
Ab Napra-Rehab Oy • Simhallsvägen 2 • 64230 Närpes, Finland • +358 (0)6 224 3622 • info@napra-rehab.fi