När venklaffarna inte sluter tätt cirkulerar blodet långsammare och
trycket inne i venen ökar. Blodet tenderar att klumpa sig och risken att utveckla en blodpropp växer.

Varför stödstrumpor?

Medicinska stödstrumpor är ett viktigt led i behandlingen av venösa sjukdomar.

På senare år har medicinska stödstrumpor och kompressionsstrumpor blivit en mycket viktig del av den medicinska vården. Idag vet vi mycket om effekterna och det finns många välunderbyggda medicinska studier som bekräftar betydelsen av stödstrumpor. Stödstrumporna är en självklar del i behandlingen av venös insufficiens, akut trombos och för att förebygga ventrombos.

Stödstrumpan kan för många vara minst lika viktig som någon annan läkemedelsbehandling eller kirurgi. Detta kan för en del patienter vara svårt att förstå.

För att venerna skall fungera effektivt spelar vadmusklerna en viktig roll. När vi går, springer eller hoppar fungerar vadmuskeln som en pump som pumpar blodet uppåt mot hjärtat. Venerna är finurligt konstruerade med klaffar (en form av bakslagsventil) som hindrar blodet att strömma ner mot fötterna.

Friska venklaffar i kombination med en vadmuskelpump gör att blodcirkulationen fungerar normalt även om blodet måste transporteras uppåt. Om funktionen i klaffarna inte fungerar benämner man tillståndet; venös insufficiens. Venös insufficiens i de ytliga venerna syns ofta som åderbråck medan venös insufficiens i de djupare venerna inte behöver vara synliga på ytan.

Om venklaffarna ej sluter tätt hinner inte allt blod transporteras upp mot hjärtat och det uppstår ett förhöjt tryck i venerna. Venerna vidgas och cirkulationen blir långsammare. När venerna vidgas kan det uppstå små skador på venväggen och det kan börja sippra ut vätska i benen med svullnad som följd.
Ju långsammare blodet cirkulerar desto större risk är det att blodet klumpar sig och det uppstår en trombosbildning (propp). En trombos förorsakar ett kraftigt förhöjt tryck inne i venerna och gör att venklaffarna utsätts för stor skada. Därför är det ytterst viktigt att använda stödstrumpor även efter att själva proppen behandlats.

Hur fungerar stödstrumpan?

Stödstrumpan stöder vävnaden och hjälper klaffarna att sluta sig effektivt. Blodcirkulationen påskyndas och risken att utveckla åderbråck och blodpropp minskar.

En korrekt medicinsk stödstrumpa ger ett stöd för ben och vener, påskyndar blodcirkulationen och minskar svullnad. Stödstrumpan skall ha ett tryck som är högst vid ankeln och gradvis avta upp mot knä. Stödstrumpan påskyndar den normala cirkulationen och gör muskelpumpen i vaderna effektivare.

En vanlig misstolkning är att en stödstrumpa försvårar cirkulationen, men en strumpa som är tillverkad på rätt sätt och har korrekt storlek förbättrar cirkulationen.

Stödstrumporna kategoriseras enligt kompressionsklasser 1 - 4. Kompressionsklasserna baseras på det tryck som strumpan bildar och mäts i enheten mmHg ( millimeter kvicksilver), som är en universiell måttenhet för dessa produkter. Beroende på vilka besvär och symptom man har kan det krävas olika kompressionsklasser.

Beroende på materialsammansättningen i stödstrumporna får strumpan lite olika egenskaper. Det finns högelastiska, medelelastiska och lågelastiska material.
Ju lägre elastisitet som produkten har desto effektivare blir den eftersom den inte ger efter när musklerna i vaden arbetar.
Vid klara medicinska besvär är det alltid läkaren som tar ställning till vilken typ av kompressionsstrumpa och kompressionssklass som skall användas. Läkaren bedömer även vilken kompressionsklass du behöver använda. Den vanligaste kompressionsklassen som används vid svårare problem är klass 2. För ovana användare kan det ändå vara bra att börja behandlingen med en klass 1 strumpa, som har ett lägre tryck och sedan övergå till klass 2 efter en tillvänjningsperiod. Skulle dessa ej räcka till kan man sedan övergå till kompressionsklass 3 eller t.om 4.

Kloka människor använder stödstrumpor!

Åderbråck bidrar ofta till svullnad, tryckkänsla och värk, speciellt om du står eller sitter länge. Om svullnaden inte sköts om börjar huden få brunaktiga färgförändringar, eksem eller bensår.

Idag vet vi att ca 30-40% av befolkningen besväras av venös insufficiens och att hela 80% kan ha lindriga lokala kärlförändringar. Risken ökar med tilltagande ålder och vi vet med säkerhet att ärftliga faktorer och graviditeter predisponerar för att få besvär.
Andra faktorer som kan ha betydelse är statisk belastning (stå eller sitta mycket), resande, övervikt, rökning, p-piller användning, för lite motion, rörelsesvårigheter och olika sjukdomar.

Stödstrumpans betydelse inom den medicinska vården har även bidragit till att helt friska människor idag väljer att förebygga ev. framtida cirkulationsbesvär genom att använda stödstrumpor. Tyvärr finns det idag en uppsjö av olika stödstrumpor på marknaden. Som konsument kan det vara mycket svårt att veta vilka stödstrumpor som uppfyller kvalitetskraven.

Det som är viktigast att veta är att stödstrumpan måste ha ett tryck på 15-21 mmHg (kompressionsklass 1) för att kunna ha en påvisbar effekt. Trycket skall alltså vara störst vid ankeln och gradvis avta uppåt mot knäet. Strumpan kan i princip köpas enligt skonummer, men medicinska stödstrumpor har även en måttabell där man utgår från ett vristmått och ett vadmått. Sortimentet bör bestå av många olika storlekar och bredder för att uppfylla personliga variationskrav.