Vem kan använda stödstrumpor och vilken kompression skall man välja?

Det är mycket sällan som stödstrumpor är till skada. De allra flesta har nytta av att använda stödstrumpor. En stödstrumpa i kompressionsklass 1 ( 15-21 mmHg) kan i princip användas av alla. Medicinska kompressionsstrumpor i klass 2 och högre skall helst ordineras av läkare och då tar man noggranna mått på patientens ben och bedömer vilken strumpa som är den mest lämpliga.

Vid vissa sjukdomstillstånd kan man ha klar nytta av att använda stödstrumpor. Dessa kan vara:

bensår
tromboser
tromboflebiter
åderbråck
stroke (för att stimulera sensoriken)
ortostatism
graviditet
för rullstolsburna
diabetes
efter bypass operationer
eftervården av lårbensfrakturer
lymfödem och andra svullnader
hormonihoidon yhteydessä och kolesterolilääkityksen yhteydessä

De som använder medicinska stödstrumpor i förebyggande syfte är ofta: personal med mycket stående och gående (ss. vårdpersonal, apotekspersonal, lärare, restaurangpersonal, frisörer, tandläkare, poliser, affärsanställda osv.)

Personer som sitter mycket, t.ex. kontorsanställda, resenärer, chaufförer.

På senare år har även idrottare upptäckt de positiva effekter stödstrumpan kan ha på prestationsförmågan och återhämtningen.

När skall man inte använda stödstrumpor?

Personer med svåra hudinfektioner skall i regel inte använda stödstrumpor. Inte heller personer som har nedsatt artärcirkulation, dvs blodcirkulationen inte är tillräcklig. Dylika problem bör stå under läkarkontroll.

Personer med hjärtsvikt i kombination med svullna ben gör klokt i att först diskutera saken med sin läkare så att medicineringen anpassas innan man börjar använda stödstrumpor. Detsamma gäller diabetiker. Diabetiker har i regel stor nytta av att använda stödstrumpor, men gör också klokt att diskutera saken med sin läkare innan användningen påbörjas.

Behandlingsrekommendationer (Duodecim) (finska)

Alaraajojen laskimoiden vajaatoiminta
Krooninen alaraajahaava (Duodecim)